Rikssändare eller storsändare
Den 1 januari 1925 inledde AB Radiotjänst sina sändningar med Riksprogrammet på fem statliga AM-sändare i Stockholm, Malmö, Göteborg, Sundsvall och Boden, samtliga med låg effekt. Dessa ersattes och kompletterades så småningom av ”storsändare” eller ”rikssändare” med mycket högre effekt i Stockholm (Spånga), Malmö (Hörby), Göteborg, Boden (Luleå), Motala, Falun, Sundsvall och Östersund.
När Sveriges Radios sändningar på FM-bandet täckt i stort sett hela landet i början av 1970-talet stängdes de flesta AM-sändarna ned i den takt de tjänade ut. Undantaget var sändaren i Hörby, som år 1985 flyttade till Sölvesborg och där fortsatte att sända främst utlandsprogrammet fram till år 2010.
Frekvenserna var under ständig global omförhandling på grund av olika länders önskningar och behov. Gemensamma frekvensplaner för kontinenter förhandlades fram vid oregelbundna intervall. De flesta svenska rikssändare fick i varje fall sända i ungefär samma frekvensområde efter de olika förhandlingsomgångarna.
Nedan är en lista med ögonblicksbilder över rikssändarnas frekvenser och styrkor mellan år 1925 och 2010. 1925 är de första reguljära sändningarna, 1929 är efter Pragplanen, 1934 är efter Luzernplanen, 1946 är efter 1939 års Montreux-plan, som aldrig genomfördes fullt ut på grund av Andra världskriget. År 1948 förhandlades en ny plan fram i Köpenhamn, som Sverige dock inte skrev under på fullt ut innan man fått en lösning för Östersund-sändaren, som sände utanför både gängse långvåg och mellanvåg. Det skedde först en bit in på 1950-talet. Den senaste gällande planen för Europa är Genève-planen från 1975 (GE75), som genomfördes i Sverige år 1978 genom att alla mellanvågsfrekvenser flyttade 1 Hz. År 2010 lades sändaren i Sölvesborg ned och därmed slutade Sverige med reguljära sändningar med AM på mellanvåg.
| 1925 | 1929 | 1934 | 1946 | 1957 | 1978 | 1992-2010 | ||||||||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| kHz | kW | kHz | kW | kHz | kW | kHz | kW | kHz | kW | kHz | kW | kHz | kW | |
| Stockholm | 705 | 1,5 | 685 | 1,5 | 704 | 55 | 704 | 55 | 773 | 150 | 774 | 75 | ||
| Göteborg | 985 | 0,5 | 865 | 10 | 941 | 10 | 941 | 10 | 980 | 150 | 981 | 150 | ||
| Malmö/Hörby | 1105 | 0,5 | 1150 | 10 | 1131 | 10 | 1131 | 60 | 1178 | 100 | 1179 | 100 | 1179 | 600 |
| Sundsvall | 585 | 0,5 | 550 | 0,6 | 601 | 10 | 601 | 10 | 593 | 150 | 593 | 10 | ||
| Boden/Luleå | 250 | 0,6 | 250 | 0,6 | 392 | 0,6 | 392 | 10 | 182 | 10 | ||||
| Östersund | 416 | 0,5 | 390 | 0,5 | 413.5 | 0,6 | 415.5 | 10 | 719 | 150 | ||||
| Karlsborg/Motala | 222 | 3 | 222 | 30 | 216 | 30 | 216 | 150 | 191 | 150 | 191 | 300 | ||
| Falun | 1125 | 0,4 | 900 | 1 | 1086 | 2 | 1086 | 100 | 1223 | 100 | ||||
Slavsändare eller reläsändare
 |  |
| AM reläsändare Nätverk 1 (1965), 1448 eller 1562 kHz | AM reläsändare Nätverk 2 (1965) 1394 eller 1594 kHz |
Redan från början år 1925 återutsände ett växande antal ”slavsändare” eller ”reläsändare” Riksprogrammet runt om i Sverige. Från början var flera av dessa reläsändare privat drivna, men med tiden förstatligades samtliga och nya reläsändare byggdes ut av Telegrafverket.
Till skillnad från rikssändarna ovan sände reläsändarna sitt innehåll med relativt låg styrka, från 500 W till omkring 2 kW.
Riksdagen beslutade år 1947 att Sverige inte skulle bygga ett nytt radionät på Ultrakort våg (87,5 MHz-100 MHz), utan istället fortsätta sända på lång- och mellanvåg, samt bygga ut så kallad trådradio genom telefonnätet. Detta för att möjliggöra två parallella program.
Detta innebar att de svenska förhandlarna för Köpenhamnsplanen 1948 förhandlade till sig ytterligare ett par mellanvågsfrekvenser för svaga reläsändare för ett andra program. Riksdagen ändrade sig redan år 1955 och beslutade att blixtsnabbt bygga ut ett FM-nät för två rikstäckande program på Ultrakort våg. Det innebar att de nya reläsändarna för det andra mellanvågsnätet började återutsända P2 från 1955. År 1964 ersattes P2 av P3 på det andra mellanvågsnätet. Samtliga reläsändare lades ned i snabb takt i början på 1970-talet.
Nedan är en frekvenstabell över det svenska AM-nätets reläsändare från 1928 (då samtliga privata reläsändare var igång), över Pragplanen (1929), Luzernplanen (1934), den aldrig fullt ut genomförda Montreuxplanen-39 (1946), samt Köpenhamnsplanen-48, som började genomföras i Sverige på 1950-talet och nådde sin topp år 1965 i och med lanseringen av P3. 1965 visar därför både det första mellanvågsnätet (1965A) och det andra mellanvågsnätet (1965B), som började byggas ut från år 1955.
År 1965 bestod de två relänätverken av endast fyra frekvenser; 1448 och 1562 kHz för det första nätet (med undantag för två stationer i inre Norrbotten), 1394 och 1594 kHz för det andra nätet. Normalt stör mellanvågsstationer ut varandra eller bildar ekon om sändarna är på samma frekvens och ligger för nära varandra. Men genom en metod kallad synkrondrift, som uppfanns i Tyskland på 1930-talet, kunde dessa störningar undvikas.
Reläsändare
| Stationsort | 1928 | 1929 | 1934 | 1946 | 1965A | 1965B | |||
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Boden | 1594 | ||||||||
| Borås | SMYB | 1299 | SCA | 1301 | 1447 | SCA | 1447 | 1562 | 1394 |
| Eskilstuna | SMUC | 1199 | SCB | 1220 | 1240 | SCB | 1240 | 1562 | |
| Falkenberg | SCS | 1448 | |||||||
| Gävle | SMXF | 1469 | SCD | 1470 | 1483 | SCD | 1483 | 1448 | |
| Göteborg 2 | 1394 | ||||||||
| Halmstad | SMSB | 1389 | SCE | 1391 | 1402 | SCE | 1492 | 1562 | 1394 |
| Hudiksvall | SMSL | 1099 | SCF | 1112 | 1366 | SCF | 1402 | 1448 | 1394 |
| Helsingborg | SMYE | 1309 | SCG | 1301 | 1500 | SBQ | 1402 | 1448 | |
| Jönköping | SMZD | 1489 | SCH | 1490 | 1515 | SCH | 1515 | 1448 | 1594 |
| Kalmar | SMSW | 1179 | SCI | 1220 | 1438 | SCI | 1447 | 1562 | |
| Karlskrona | SMSM | 1529 | SCJ | 1530 | 1530 | SBR | 1530 | 1448 | |
| Karlstad | SMXG | 1359 | SCK | 1373 | 1312 | SBK | 1312 | 1562 | 1394 |
| Kiruna | SMTG | 1259 | SCL | 1220 | 1258 | SCL | 1258 | 1562 | |
| Kristinehamn | SMTJ | 1479 | SCM | 1480 | 1500 | SCM | 1500 | 1448 | 1594 |
| Linköping | SMUW | 599 | |||||||
| Ludvika | 1394 | ||||||||
| Luleå 2 | 1394 | ||||||||
| Malmberget | SMXO | 749 | SCN | 689 | 704 | SCN | 704 | 773 | 1394 |
| Malmö | SBC | 1301 | 1312 | SBC | 1312 | 1562 | |||
| Mariestad | 1394 | ||||||||
| Norrköping | SMVV | 1089 | SCO | 1112 | 1312 | SBI | 1312 | 1562 | |
| Piteå | 1394 | ||||||||
| Porjus | SBE | 1402 | 1529 | 1394 | |||||
| Stockholm 2 | 1394 | ||||||||
| Säffle | SMTS | 1189 | SCP | 1220 | 1240 | SCP | 1240 | 1448 | 1594 |
| Söderhamn | SBY | 1562 | 1394 | ||||||
| Trollhättan | SMXQ | 1079 | SCQ | 1112 | 1312 | SBJ | 1312 | 1448 | 1594 |
| Uddevalla | SMZP | 1019 | SCR | 1058 | 1393 | SCR | 1411 | 1562 | 1394 |
| Umeå | SMSN | 1309 | SCS | 1301 | 1393 | SBL | 1402 | 1448 | 1594 |
| Uppsala | SMRM | 599 | SCT | 662 | 1492 | SCT | 1492 | 1562 | |
| Varberg | SMSO | 1009 | SCU | 1058 | 1240 | SCU | 1240 | 1562 | 1394 |
| Visby | SBW | 1402 | 1448 | ||||||
| Vänersborg | 1394 | ||||||||
| Västervik | 1394 | ||||||||
| Västerås | SCC | 1448 | |||||||
| Örebro | SMTI | 1269 | SCV | 1265 | 1258 | SCV | 1240 | 1562 | |
| Örnsköldsvik | SMZA | 1349 | SCW | 1373 | 1411 | SBN | 1402 | 1562 | 1394 |
Historik
1925 AB Radiotjänst startar sina sändningar den 1 januari och sänder med AM på mellanvåg i en kanal, några timmar varje kväll. Ägare är tidningarna, nyhetsbyrån TT och radioindustrin. Från början fanns sändare enbart i Stockholm, Göteborg, Malmö, Sundsvall och Boden, som dessutom endast sände med låg effekt (0,5 kW). Sändningarna finansierades genom att samtliga som ägde en radiomottagare måste betala en licensavgift till Telegrafverket.
1927 Den första så kallade storstationen på 30 kW tas i bruk i Motala. 1928 startar ytterligare tre 10 kW-sändare i Göteborg, Hörby och Sundsvall och 1930 startar en sändare på 55 kW i Spånga utanför Stockholm.
1939 Kompletteras nätet med en ny sändare på 150 kW i Motala, samt en 100 kW-sändare i Falun och en 30 kW-sändare i Luleå.
1947 Riksdagen beslutar om utbyggnad av trådradio för att möjliggöra parallellt programinnehåll i flera kanaler i framtiden. FM-sändningar förkastas, eftersom en övergång till denna sändningsform skulle innebära att lyssnarna tvingas köpa nya radiomottagare.
1955 På grund av den tekniska utvecklingen med billiga FM-mottagare som blir allt vanligare hos hushållen, samt inför utsikten att ändå behöva bygga ett rikstäckande sändningsnät för television, reviderar riksdagen sitt beslut från 1947 och beslutar istället att bygga ut ett rikstäckande FM-nät i storstadsområdena och endast bygga ut trådradionätet på de orter som inte nås av FM-sändningar. De första FM-sändarna startar redan samma år och den 26 november börjar Radiotjänst sända parallellt programinnehåll (P2) på ett andra FM-nät.
1959 Riksdagen beslutar att anlägga FM-sändare på samtliga platser där tv-sändare anläggs, vilket innebär att även områden som redan täcks genom trådradio får FM-sändare. Fortsatt utbyggnad av trådradio begränsas till orter där trådradio redan finns. 1962 beslutar riksdagen att begränsa fortsatt utbyggnad av trådradio endast till orter utan fullgod FM-mottagning.
1967 Testsändningar i stereo inleds på P2 på Nackasändaren.
2015 Regeringen beslutar att inte ersätta FM med DAB till år 2022