Om en myndighet öppnar ett konto på Twitter, Facebook eller Youtube, så räknas detta som en förlängning av myndighetens ordinarie informationsplattform. Det går därför inte för sig att ha olagliga eller ens olämpliga kommentarer från allmänheten på dessa sidor, varför de måste förhandsgranskas. Vilket leder till nästa problem: en privat organisation kan sätta upp vilka regler som helst och porta vem som helst från sina sidor utan vidare – det kan inte en myndighet, i varje fall inte en myndighet som har en demokratiskt vald ledning. På vilka grunder kan en myndighet censurera eller hindra inlägg från sina medborgare? Det går, Region Skåne använder sig exempelvis ibland av en modererad chatt, men det är inte lätt. UPPDATERAD: Se exempel på begränsningar av inlägg här.

Det är därför offentliga organ undviker att utnyttja interaktiviteten som möjliggörs av sociala media. Man kan visst öppna konto på Twitter, men det som går ut måste överprövas på samma sätt som all annan information som går ut från myndigheten, vilket gör att snabbheten och spontaniteten från mikrobloggen oftast går förlorad. Och vem ska man följa? För att inte förnärma någon brukar man välja att inte följa någon alls – eller bara andra twittrare inom samma myndighet.

Det går alltså inte att mäta myndigheters interaktivitet och deltagande i sociala medier med samma måttstock som med andra aktörers. Ett enkelt verktyg blir i en myndighets hand plötsligt ett svårt, utan dess egen förskyllan.

Andra skriver intressant om Region Skåne, twitter, sociala media

Se även Sydsvenskan, Norra Skåne och Ystads Allehanda.

Jämför man det amerikanska Twitter med de motsvarande tjänsterna Jaiku från Finland eller Bloggy från Sverige saknas mycket riktigt en möjlighet att debattera eller kommentera ett enskilt twitter-inlägg. Men om man ser twitter som en arena att utbyta tankar och åsikter, snarare som en plattform för att föra ut och diskutera budskap, blir bilden en annan.

Lösningen för att kunna utnyttja twitter som ett dialogverktyg stavas ”hashtag”, eller etikett på svenska. Inlägg som får en viss etikett kan, i realtid, följas genom olika sökmotorer eller program. Enklast är att utnyttja sig av Twitters egen söktjänst (http://search.twitter.com/search?q=%23etikett) eller sidan hashtags.org. Under uttagningarna till den svenska melodifestivalen twittrade många samtidigt om de olika bidragen. Genom att etikettera samtliga inlägg med etiketten #melfest kunde en samtidig diskussion mellan olika twitter-användare uppstå spontant – utan att de tidigare hade ”addat” varandra.

Region Skåne kommer under sitt nästa regionfullmäktigemöte den 29 april på försök använda sig av Twitter som ett nytt sätt att föra ut innehållet i mötet och som en ny arena för dialog och diskussion bland politiker och allmänhet kring fullmäktige. Vid sidan av den normala webb-tv-sändningen kommer en tjänsteman att på twitter.com/regionskane i realtid skriva vilken punkt på dagordningen som diskuteras, länka till relevant handling samt etikettera inlägget med #skane. De twittrare som vill kommentera eller lägga till något, vare sig de sitter i regionfullmäktige eller ej, kan då skriva ett inlägg med etiketten #skane. Samtliga inlägg dyker upp på valfri sökmotor. Själv använder jag mig av TwitterGadget på min iGoogle-sida, vilket tillåter mig att samtidigt följa alla inlägg med etiketten och skriva egna inlägg.

Kommer det då att fungera? Tja, frågan är väl ännu så länge öppen. Redan under förra fullmäktigemötet twittrade en del ledamöter, men utan etikett och utan någon neutral part som talar om vad som är på gång under fullmäktigemötet är det svårt för utomstående att delta. Men om det är minst en utomstående som på något sätt deltar i debatten kan det ändå räknas som en framgång – idag finns det nämligen inga som helst möjligheter att som medborgare kommentera fullmäktigemötet i realtid och förvänta sig att någon ledamot ser kommentaren, eller kan svara på den.