Thomas Nilsson

Om man publicerar alla förtroendevaldas epostadresser på kommunens/regionens hemsida är man väl precis så öppen och transparent som man någonsin kan vara? Eller är man verkligen det?

Lomma kommun har nyligen gestaltat om sin hemsida, i samarbete med en medborgarpanel. Nu är hemsidan mycket mer medborgartillvänd jämfört med tidigare, allt efter devisen ”tala inte om vad du gör, tala om vad användaren vill veta”. Och omgöringen är lyckad och ger medborgaren både bättre information och bättre service än tidigare.

Men i en artikel i Sydsvenskan för ett tag sedan (ej på nätet) togs det faktum att man visar e-postadresserna till alla förtroendevalda på hemsidan – och att ingen medborgare utnyttjar det. Reportern själv hade gått igenom kommunalrådet Thomas Håkanssons e-post och kunnat konstatera att det till 95 % innehöll intern kommunikation. Men att ha adresser till alla tvåhundra förtroendevalda ger en falsk känsla av öppenhet. Poängen är att man som medborgare inte vet vem man ska rikta sin synpunkt till.

Problemet är att man i Sverige i första hand röstar på partier och inte på personer. Man utkräver ansvar av partier, men man har egentligen ingen aning om vilken person man ska utkräva ansvar av. Det faktum att både kommunstyrelsens ordförande (som företräder majoriteten) och oppositionsrådet normalt kallas för kommunalråd förvirrar saken ännu mer för medborgaren. Sedan är en kommuns förtroendemannaorganisation oftast allt annat än transparent. Kort sagt: om man har en synpunkt, vem av kommunens hundratal politiker ska man egentligen kontakta?

Ur medborgarsynvinkel tror jag att det bästa vore att man hade en brevlåda för alla ärenden. Den brevlådan ska vara riktad mot den politiska majoriteten. Det skulle sedan vara upp till en brevlåderedaktör från majoriteten att se till att brevet kom till rätt kommunalråd/nämndsordförande/förvaltningschef. Därutöver borde man ha specifika adresser till varje partis fullmäktigegrupper, där det tydligt står vilket parti som är i majoritet respektive opposition. På så sätt uppnår man både enkelhet (en adress för alla alla ärenden, medborgaren behöver inte lära sig vare sig kommunallagen eller kommunens organisation för att komma med en synpunkt) och tydlighet (om vem som styr och vem som inte styr).

För rättvisans skull ska påpekas att Lomma faktiskt redan har ett utmärkt och enkelt system för att hantera klagomål och synpunkter från medborgarna gentemot verksamheten, dvs tjänstemannaorganisationen. Det är möjligt att synpunkterna också når rätt politiker, men det uppges inte tydligt i så fall.

Kanske relaterat:
Vem styr i din kommun?

Väljarforskarna vid Göteborgs universitet har i en studie visat att kunskapen bland väljarna om vilket/vikla partier som styr Sverige är skrämmande lågt. Inför 2006 års val var det bara 46 procent som visste vilket parti som satt i regeringen. Resten hade inte en aning eller gissade på något helt annat parti än socialdemokraterna. Det finns ingen anledning att tro att kunskapen om vem som styr är bättre på regional eller lokal nivå.

Ett stort skäl till detta är i och för sig det faktum att man inte har majoritetsstyre i kommuner och landsting, i varje fall inte formellt sett. I stället medverkar alla partier proportionellt i en samlingsstyrelse. I teorin, alltså. I själva verket finns det de facto-majoriteter och oppositioner i nästan varje kommunhus i Sverige. Enda undantaget är Svedala kommun, mer om det senare.

Efter varje val samlas en majoritet i varje kommunfullmäktige och gör upp om hur kommunen ska styras under nästkommande mandatperiod. De partier som står utanför uppgörelsen bildar opposition. Poängen är att allt detta är offentligt och att lokalpressen nogsamt rapporterar alla uppgörelser i alla kommuner. På kommunal nivå finns det också en del rätt så spännande uppgörelser, t ex i Svalöv där (s) regerar tillsammans med (m), eller som i Trelleborg, där en sex-parti-koalition styr i minoritet (eftersom oppositionen s och sd inte kan bilda majoritet tillsammans).

Ändå undviker de flesta kommuners hemsidor att berätta för sina medborgare vilka partier som bildat majoritet i just sin kommun. Man redovisar nogsamt alla ledamöter i kommunfullmäktige och kommunstyrelse, det senaste valresultatet och alla nämndsledamöter. Bara inte vem det är som egentligen styr. Efter en snabb genomgång av Skånes 33 kommuners hemsidor har jag kommit fram till följande:
- 12 kommuner nämner klart och tydligt vilka partier som faktiskt styr kommunen
- 2 kommuner har ett parti egen majoritet (Bromölla-s och Vellinge-m), så där kanske det är onödigt att berätta om vem som styr)
- 1 kommun (Svedala) har faktiskt ingen majoritetsuppgörelse, utan där avgörs alla ärenden i fullmäktige
- 18 kommuner (!) nämner inte med ett ord vilka partier som har bildat majoritet.

Jag kan naturligtvis ha missat någon undangömd sida, men jag uppmanar ändå alla läsare att försöka ta reda på vem som styr i dessa kommuner genom att gå in på deras hemsidor: Bjuv, Burlöv, Hässleholm, Hörby, Klippan, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Perstorp, Simrishamn, Skurup, Trelleborg, Ystad, Åstorp, Örkelljunga och Östra Göinge.

Martin Lindvall på Frilagt reagerar också på lokala och regionala politikers vilja att ”gömma sig” bakom en förvaltningsstruktur, i stället för att klart och tydligt redovisa partiförhållandena, apropå en inbjudan jag skickat till honom. Till regionpolitikernas försvar i det här fallet måste jag ändå säga att man i Region Skåne hela tiden är väldigt klara över vem som styr och vilka som är i opposition.

PS. Om du verkligen vill veta vem som styr i din kommun, har Sveriges Kommuner och Landsting förtjänstfullt gjort en lista över alla 290 kommuners majoriteter.

UPPDATERING 2009-09-22 Arbetarrörelsens Tankesmedja gör en liknande observation i sin rapport ”Hur helig är blockpolitiken?” (sidan 27-36)

Andra skriver intressant om : demokrati, kommuner, Skåne, medborgarkommunikation