<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	>

<channel>
	<title>Thomas Nilsson &#187; Belgien</title>
	<atom:link href="http://www.thomasnilsson.eu/category/utrikes/belgien/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://www.thomasnilsson.eu</link>
	<description>Medborgardialog och sociala medier</description>
	<lastBuildDate>Tue, 27 Oct 2009 08:19:34 +0000</lastBuildDate>
	<language>en</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.org/?v=3.0</generator>
		<item>
		<title>Vem kan, vem vill regera Belgien?</title>
		<link>http://www.thomasnilsson.eu/2008/07/vem-kan-vem-vill-regera-belgien/</link>
		<comments>http://www.thomasnilsson.eu/2008/07/vem-kan-vem-vill-regera-belgien/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Jul 2008 22:18:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Thomas Nilsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Belgien]]></category>
		<category><![CDATA[val]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.thomasnilsson.eu/?p=49</guid>
		<description><![CDATA[Inte ens i fyra månader hann Belgiens nya regering regera, innan den avgick. Visserligen har kung Albert II ännu inte accepterat Yves Letermes avgång, men regeringskrisen är ändå ett faktum. Svårigheterna med att regera landet är många, men de handlar alla om förhållandet mellan den federala staten och regionerna, eller förhållandet mellan landets språkgrupper. Den [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Inte ens i fyra månader hann Belgiens nya regering regera, innan den avgick. Visserligen har kung Albert II ännu inte accepterat Yves Letermes avgång, men regeringskrisen är ändå ett faktum.</p>
<div>Svårigheterna med att regera landet är <a href="http://blogg.thomasnilsson.eu/2007/11/belgien-en-stat-utan-framtid.html">många</a>, men de handlar alla om förhållandet mellan den federala staten och regionerna, eller förhållandet mellan landets språkgrupper. Den flamländska regionen vill ha större självstyrelse, vilket den vallonska regionen avvisar. Samtidigt vill de franskspråkiga ha större rättigheter i de flamländska kommunerna runt Bryssel.<span id="more-49"></span></div>
<div>Yves Leterme hade lovat att den 15 juli presentera ett förslag till hur regeringen önskade att förhållandet mellan stat och region skulle ändras, men när detta misslyckades valde han att lämna in sin avskedsansökan. Regeringen består av tradition av både flamländska och franskspråkiga partier; <span style="font-style: italic;">belgiska</span> partier finns inte.</div>
<div>Yves Letermes parti, de flamländska kristdemokraterna är i en <a href="http://blogg.thomasnilsson.eu/2007/12/ett-olsligt-dilemma.html">valallians</a> med flamländska självständighetsivrare, N-VA, och det är uppenbarligen dessa som har satt stopp för ett kompromissförslag som skulle kunnat få med de franskspråkiga partierna. Samtidigt är de franskspråkiga partierna även de tämligen kompromissovilliga.</div>
<div>De flamländska socialdemokraterna, som till skillnad från de franskspråkiga socialdemokraterna inte är med i regeringen, kräver nu nyval. Frågan är om detta kommer lösa något. För att låsningarna mellan partierna ska släppa krävs framförallt att de flamländska väljarna både straffar kristdemokraterna och N-VA, samtidigt som de inte röstar på det högerextrema partiet Vlaams Belang, en ekvation som är svår att lösa.</div>
<div>Om ett nyval inte förändrar läget i sak &#8211; vad <a href="http://blogg.thomasnilsson.eu/2007/12/bye-bye-belgium.html">återstår</a> då av Belgien?</div>
<div>Tidigare inlägg om Belgien:</div>
<div>
<ul>
<li><a href="http://blogg.thomasnilsson.eu/2008/03/belgien-p-spret-igen.html">Belgien på spåret igen</a> 2008-03-07</li>
<li><a href="http://blogg.thomasnilsson.eu/2007/12/bye-bye-belgium.html">Bye, bye Belgium</a> 2007-12-12</li>
<li><a href="http://blogg.thomasnilsson.eu/2007/12/ett-olsligt-dilemma.html">Ett olösligt dilemma?</a> 2007-12-02</li>
<li><a href="http://blogg.thomasnilsson.eu/2007/11/belgien-en-stat-utan-framtid.html">Belgien, en stat utan framtid?</a> 2007-11-10</li>
</ul>
</div>
<div>Se även <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&amp;a=805027">DN</a>, <a href="http://www.aftonbladet.se/vss/telegram/0,1082,70850811_852__,00.html">AB</a>, <a href="hhttp://www.sr.se/cgi-bin/p3/nyhetssidor/artikel.asp?ProgramID=1646&amp;Nyheter=&amp;artikel=2194627">SR</a> och <a href="http://sydsvenskan.se/varlden/article346623.ece">Sydsvenskan</a>.</div>
<div>Andra bloggar <a href="http://intressant.se/">intressant</a> om <a href="http://bloggar.se/om/Belgien">Belgien</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Flandern">Flandern</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Vallonien">Vallonien</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Yves%20Leterme">Yves Leterme</a></div>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.thomasnilsson.eu/2008/07/vem-kan-vem-vill-regera-belgien/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Belgien på spåret igen</title>
		<link>http://www.thomasnilsson.eu/2008/03/belgien-pa-sparet-igen/</link>
		<comments>http://www.thomasnilsson.eu/2008/03/belgien-pa-sparet-igen/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 07 Mar 2008 20:33:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Thomas Nilsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Belgien]]></category>
		<category><![CDATA[val]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.thomasnilsson.eu/?p=44</guid>
		<description><![CDATA[Nio månader efter valet verkar det som om &#8211; ta i trä &#8211; Belgien faktiskt kommer att få en fast regering. I december fick den förre liberale premiärministern Guy Verhofstadt ta över regerandet, så att partierna skulle kunna förhandla ifred. Nu ser det ut som han den 20 mars kommer att kunna lämna över regeringen [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Nio månader efter valet verkar det som om &#8211; ta i trä &#8211; Belgien faktiskt kommer att få en fast regering. I december fick den förre liberale premiärministern Guy Verhofstadt ta över regerandet, så att partierna skulle kunna förhandla ifred. Nu ser det ut som han den 20 mars kommer att kunna lämna över regeringen till förra årets valvinnare, kristdemokraten och flamländaren Yves Leterme. Förhandlingarna har lett till ytterligare försvagning av den belgiska staten: i och med uppgörelsen mellan kristdemokraterna, liberalerna, socialisterna och de gröna (två av varje, ett flamländskt parti och ett vallonskt) kommer även ekonomi- och industripolitiken, bostadspolitiken och jordbrukspolitiken ligga på delstatsnivå.</p>
<p>Detta är förvisso inget anmärkningsvärt i ett land där det mesta från kulturpolitiken till vapenexporten regionaliserats. Varför just vapenexporten kan man fråga sig? Jo, vapenproduktionen sker främst i Vallonien. För att inte den flamländska majoriteten i landet ska kunna stoppa den (till krigsförande länder exempelvis) har till och med vallonerna ansett att regionalisering kan vara en bra idé.</p>
<p>Andra skriver <a href="http://intressant.se">intressant</a> om: <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Belgien">Belgien</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Vallonien">Vallonien</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Flandern">Flandern</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Yves+Leterme">Yves Leterme</a></p>
<p>Se även: <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&amp;a=746366">DN</a>, <a href="http://www.iht.com/articles/2008/02/25/europe/belgium.php">International Herald Tribune</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.thomasnilsson.eu/2008/03/belgien-pa-sparet-igen/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Bye Bye Belgium</title>
		<link>http://www.thomasnilsson.eu/2007/12/bye-bye-belgium/</link>
		<comments>http://www.thomasnilsson.eu/2007/12/bye-bye-belgium/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 12 Dec 2007 21:28:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Thomas Nilsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Belgien]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.thomasnilsson.eu/?p=43</guid>
		<description><![CDATA[Den 13 december markerar årsdagen av den kontroversiella satirsändningen &#8221;Bye Bye Belgium&#8221; på den franskpråkiga televisionen i Belgien, RTBF La Une. Sändningen var gjord som en extra nyhetssändning, där man kungjorde Flanderns utträde ur Belgien, att gränsposteringar var upprättade mellan Flanderna och Bryssel/Vallonien, samt att kungen flytt utomlands. Den var rätt så skickligt gjord och [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Den 13 december markerar årsdagen av den kontroversiella satirsändningen &#8221;Bye Bye Belgium&#8221; på den franskpråkiga televisionen i Belgien, <a href="http://www.rtbf.be/">RTBF La Une</a>. Sändningen var gjord som en extra nyhetssändning, där man kungjorde Flanderns utträde ur Belgien, att gränsposteringar var upprättade mellan Flanderna och Bryssel/Vallonien, samt att kungen flytt utomlands. Den var rätt så skickligt gjord och många franskspråkiga belgare trodde att det var på riktigt, trots de skyltar med &#8221;Detta är en fiktion&#8221; som dök upp i rutan då och då.</p>
<p>Sedan dess har både det politiska klimatet, men också medieklimatet delstaterna emellan hårdnat. Man har vant sig vid att politikerna från de olika språkgemenskaperna hoppar på varnadra, men på sistone har även pressen börjat hetsa upp stämningen.  <a href="http://www.euronews.net/index.php?page=info&amp;article=459148&amp;lng=1">Redaktören för Het Laatste Nieuws pekar på just satirprogrammet som startskottet för den dåliga stämningen</a>. Till saken hör att det i Belgien inte finns någon belgisk media &#8211; endast franskspråkig, flamländsktalande eller tyskspråkig.</p>
<p>Och som för att kasta bensin på lågorna har den förre regeringsbildaren Yves Leterme anklagat just RTBF för att piska upp stämningen mellan frankofoner och flamländare &#8211; genom att jämföra public service bolaget med den stationen i Ruanda som uppmanade till folkmord mot tutsierna. Med tanke på hur lugn situationen är i Belgien kanske det inte var en helt rättivs jämförelse &#8230;</p>
<p>För att bryta det politiska dödläget har kung Albert II gett valets förlorare Guy Verhofstadt i uppdrag att försöka hitta en lösning. Poängen med detta är att trots att Verhofstadt är flamländare så har han många valloners förtroende. Om uppdraget kommer att lyckas är däremot en helt öppen fråga.</p>
<p>Tills dess att en lösning har uppnåtts kan jag rekommendera nedanstående filmsnutt från den fejkade nyhetssändningen. I sann belgisk anda är det en flamländsk återutsändning av det ursprungliga programmet, textat på nederländska. Så även om du inte kan franska kan du nog förstå lite genom texten, särskilt om du kan engelska eller tyska.</p>
<p><object height="355" width="425"><param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/cpPHGo-LIEE&amp;rel=1"><param name="wmode" value="transparent"><embed src="http://www.youtube.com/v/cpPHGo-LIEE&amp;rel=1" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" height="355" width="425"></embed></object></p>
<p>Se även <a href="http://sydsvenskan.se/varlden/article287537.ece">Sydsvenskan</a>, <a href="http://sesam.se/boomerang/category=navigation;subcategory=results;pos=1/http://www.svd.se/nyheter/utrikes/artikel_690903.svd">Svenska Dagbladet</a></p>
<p>Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Belgien" rel="tag">Belgien</a>, <a href="http://bloggar.se/om/RTBF" rel="tag">RTBF</a>, <a href="http://bloggar.se/om/satir" rel="tag">satir</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.thomasnilsson.eu/2007/12/bye-bye-belgium/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Ett olösligt dilemma?</title>
		<link>http://www.thomasnilsson.eu/2007/12/ett-olosligt-dilemma/</link>
		<comments>http://www.thomasnilsson.eu/2007/12/ett-olosligt-dilemma/#comments</comments>
		<pubDate>Sun, 02 Dec 2007 09:05:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Thomas Nilsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Belgien]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.thomasnilsson.eu/?p=42</guid>
		<description><![CDATA[Efter långt om länge har några svenska tidningar uppmärksammat ett TT-telegram om att de belgiska regeringsförhandlingarna brutit samman och att valets vinnare Yves Leterme har gett upp om att kunna bilda en ny regering. Han ställde en kabinettsfråga om förhållandet mellan region och stat, och då röstade ett av de fyra partierna i koalitionsförhandlingarna nej. [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Efter långt om länge har några svenska <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?a=720735">tidningar</a> <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&amp;a=720993">uppmärksammat</a> ett <a href="http://sydsvenskan.se/varlden/article284050.ece">TT-telegram</a> om att de belgiska regeringsförhandlingarna brutit samman och att valets vinnare Yves Leterme har gett upp om att kunna bilda en ny regering. Han ställde en kabinettsfråga om förhållandet mellan region och stat, och då röstade ett av de fyra partierna i koalitionsförhandlingarna nej. Det verkligt intressanta i frågan är att det ena vallonska partiet (liberala MR) faktiskt röstade ja. Det tyder på att det var en uppriktigt menad kompromiss från flamländaren Leterme.</p>
<p>Som alltid när det gäller belgisk politik är sanningen inte så enkel som att det bara är fyra partier som förhandlar om regeringen: de flamländska kristdemokraterna och liberalerna, samt de vallonska kristdemokraterna och liberalerna. Sanningen är att det finns minst ytterligare två partier med i förhandlingarna. I Belgien är det vanligt att två eller flera partier går samman i valförbund för att kringå röstspärren till parlamentet. De flamländska kristdemokraterna CD&amp;V har således gått i förbund med det flamländsk-separatistiska NVA, medan de vallonska liberalerna MR har gått i förbund med de franskspråkigas rättighetsparti FDF. Utan NVA eller FDF har den tilltänkta regeringen ingen majoritet i parlamentet. Att Leterme då faktiskt lyckades hitta en kompromiss i frågan som tillfredställde både NVA och FDF är alltså rätt så anmärkningsvärt. Men av någon anledning ställde sig de vallonska kristdemokraterna cdH alltså inte bakom den kompromissen.</p>
<p>Vad återstår då? Nyval? Det finns flera problem med denna lösning. För det första verkar opinionen i Flandern ha radikaliserats sedan valet i juni, och opinionsmätningarna pekar på att de flamländska separatisterna skulle bli än starkare vid ett eventuellt nyval. Det borgar inte för ett bättre förhandlingsklimat.</p>
<p><a href="http://www.crystalinks.com/alexgordianknot2.jpg" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 115px; height: 159px;" src="http://www.crystalinks.com/alexgordianknot2.jpg" border="0" alt="" /></a>För det andra har den belgiska högsta domstolen förklarat den nuvarande lösningen för Bryssels valkrets för författningsvidrig (<a href="http://blogg.thomasnilsson.eu/2007/11/belgien-en-stat-utan-framtid.html">se tidigare inlägg</a>). Innan den frågan löses kan inget nyval utlysas. Och det är bland annat om just den lösningen som partierna förhandlade om när sammanbrottet kom.</p>
<p>Är detta ett olösligt dilemma? Kanske blir alexandershugget i frågan att Belgien ändå delas inom kort.</p>
<p>Andra bloggar om: <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Belgien">Belgien</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Flandern">Flandern</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Vallonien">Vallonien</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Bryssel">Bryssel</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/regeringskris">regeringskris</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.thomasnilsson.eu/2007/12/ett-olosligt-dilemma/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
		<item>
		<title>Belgien &#8211; en stat utan framtid?</title>
		<link>http://www.thomasnilsson.eu/2007/11/belgien-en-stat-utan-framtid/</link>
		<comments>http://www.thomasnilsson.eu/2007/11/belgien-en-stat-utan-framtid/#comments</comments>
		<pubDate>Sat, 10 Nov 2007 20:44:00 +0000</pubDate>
		<dc:creator>Thomas Nilsson</dc:creator>
				<category><![CDATA[Belgien]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://www.thomasnilsson.eu/?p=40</guid>
		<description><![CDATA[Belgien har nu varit utan federal regering i mer än fem månader, och inget tyder på att de kommer få en inom överskådlig tid heller. Än lider invånarna i Belgien ingen nöd i avsaknad av regering, främst eftersom de redan har ett antal andra regeringar som fungerar, på regional och gemenskapsnivå. Jag har bott några [...]]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Belgien har nu varit utan federal regering i mer än fem månader, och inget tyder på att de kommer få en inom överskådlig tid heller. Än lider invånarna i Belgien ingen nöd i avsaknad av regering, främst eftersom de redan har ett antal andra regeringar som fungerar, på regional och gemenskapsnivå.</p>
<p>Jag har bott några år i Belgien och flera av mina bekanta har frågat mig om Belgien verkligen kommer att delas. Jag har alltid svarat att nejdå, de hittar snart en lösning, men nu börjar jag undra om jag inte har haft fel. Det finns flera tecken som pekar på en delning, i varje fall på sikt.</p>
<p>Jag har inget principiellt mot en delning av Belgien, lika lite hade jag något emot delningen av Tjeckoslovakien 1992 eller Sverige-Norge 1905 för den delen. Det finns inget självändamål att behålla ett förbund som invånarna i en delstat inte vill ha. En delning av Belgien lär dock inte bli lika enkel. Problemet stavas Bryssel.</p>
<p><a href="http://2.bp.blogspot.com/_hUoMsGyK62E/RzYZAp1vTdI/AAAAAAAAAHA/iaSFqy5oW_E/s1600-h/210px-BelgieGewestenkaart.png" onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}"><img id="BLOGGER_PHOTO_ID_5131316324457205202" style="margin: 0pt 10px 10px 0pt; float: left; cursor: pointer;" src="http://2.bp.blogspot.com/_hUoMsGyK62E/RzYZAp1vTdI/AAAAAAAAAHA/iaSFqy5oW_E/s200/210px-BelgieGewestenkaart.png" border="0" alt="" /></a>Bryssel är en till största delen franskspråkig enklav i Flandern. Omkring 80 % talar franska, 20 % talar flamländska, och befolkningsgrupperna är relativt blandade. Kan då inte Bryssel bli en tvåspråkig ö i Flandern, en europeisk motsvarighet till Washington DC? För det första har EU-kommissionen inget intresse av att administrera en miljonstad. För det andra är Bryssel inte bara huvudstad i både Belgien och EU, staden är även huvudstad i Flandern. Fram tills nyligen skulle jag säga att detta utgjorde det största hindret mot en delning, Flandern skulle inte acceptera att förlora Bryssel. Men jag har i flera europeiska tidningar sett tecken på att de flamländska nationalisterna skulle kunna godta en förlust av Bryssel, om  de i så fall vinner självständighet för Flandern.</p>
<p>Nästa problem är då Bryssels valkrets, tillika juridiska distrikt, Brussel-Halle-Vilvoorde (BHV). Jag brukar kalla Belgien ett dubbelt enkelspråkigt land, med en tvåspråkig huvudstad. I Vallonien talar man franska, bara franska, och i Flandern talar man nederländska, bara nederländska. Det är dock en sanning med modifikation. Till skillnad från resten av Belgien följer inte Bryssels valkrets regiongränserna. Istället har man också kapat åt sig en stor del av provinsen Vlaams-Brabant, som ligger i Flandern. Poängen med detta är att Bryssels förorter, som ligger i Flandern, mer och mer befolkas av brysselbor som inte har råd att bo i staden, med alla dess välbetalda eurokrater som driver upp bostadspriserna. Dessa utflyttade brysselbor talar mestadels franska. Hade de bott i en rent flamländsk valkrets hade de bara kunnat rösta på flamländska partier. Som boende i Bryssels valkrets kan de även rösta på franskspråkiga partier. Eftersom de juridiska distrikten (motsv. tingsrätt/hovrätt eller länsrätt) följer valkretsarna innebär det att de boende i BHV även har rätt till juridisk behandling på franska, trots att de bor i Flandern.</p>
<p>Bryssels valkrets är alltså en kreativ konstitutionell kompromiss för att tillförsäkra franskspråkigas intressen i Flandern, utan att ändra regiongränserna. I några av de flamländska kranskommunerna beräknas den franskspråkiga befolkningen uppgå till över 90 % (ingen vet, eftersom man inte får registrera befolkningens språktillhörighet).</p>
<p>Denna ordning har dock varit en nagel i ögat för de flamländska nationalisterna, som är rädda för att de franskspråkiga steg för steg lägger under sig flamländskt territorium och tränger undan &#8221;ursprungsbefolkningen&#8221;. Därför kräver de att Bryssels valkrets delas i enlighet med regiongränserna, vilket kommer att medföra att uppskattningsvis 150 000 franskspråkiga invånare i Flandern förlorar möjligheten att rösta på franskspråkiga partier och få juridisk behandling på franska.</p>
<p>Belgiens författningsdomstol har beslutat att den nuvarande valkretsen strider mot författningen. Även om domstolen INTE har talat om hur det bör se ut istället, kräver i stort sett samtliga flamländska partier att valkretsen ska delas enligt regiongränserna. I detta land med kreativa konstitutionella lösningar skulle man kanske hitta en kompromiss, men för första gången sedan Belgien federaliserades har flamländarna satt hårt mot hårt. I ett parlamentsutskott röstade de flamländska delegaterna mot de franskspråkiga i frågan &#8211; ett oerhört etikettsbrott i ett land där alla författningsändringar sker i samförstånd över språkgrupperna.</p>
<p>Vad händer nu då? Det är mycket svårt att sia om detta. Om ingen regering kan bildas, kommer man kanske utlysa nyval. Men det är svårt att se att det skulle ändra något.</p>
<p>Jag håller ändå för mest troligt att en regering kommer att bildas före nyår, om inte annat bara för att någon måste skriva under det nya EU-fördraget.</p>
<p>Men om det inte fungerar, kanske Belgien ändå delas. Det finns många olika scenarier om vad som skulle hända då. En möjlighet vore att Flandern blev en självständig stat, liksom Bryssel (kanske som ett EU-distrikt), medan Vallonien anslöts till Frankrike. Detta diskuteras i belgisk press idag, där det avslöjas att en majoritet av fransmännen skulle godta en utökning av landets territorium. Den tyskspråkiga minoriteten i Vallonien skulle i så fall anslutas till Tyskland eller, vilket diskuteras i den östbelgiska pressen, till Luxemburg. Som självständig stat skulle Flandern (kanske) få en mjukare attityd gentemot den franskspråkiga minoriteten i landet och tillerkänna den rättigheter, på motsvarande sätt som Vallonien tillerkänt den tyskspråkiga minoriteten rättigheter.</p>
<p>Skulle Belgiens delning visa på EU:s omöjlighet också? Inte nödvändigtvis. Även om Tjeckoslovakien delades 1992 kommer man inom flera områden återförenas igen 2009, när båda länder går med i både Schengen-området och Euro-området. Inga gränskontroller mellan länderna och gemensam valuta.</p>
<p>EU är faktiskt en förutsättning för att den nuvarande situationen i Belgien har kunnat uppstå. Utan en egen valuta att försvara finns det inga yttre incitament för en regering att bildas. Dessutom blir &#8221;kostnaderna&#8221; för självständighet mycket mindre för nybildade stater, i och med att man slipper skapa en ny valuta eller finans- och handelspolitik eller ens ett gränsskydd med pass och tull. Allt detta sköts ju av EU idag.</p>
<p>Däremot är Belgiens delning en mardröm för EU-länder med egna separatistiska regioner, som Frankrike (Korsika), Spanien (Katalonien) eller Storbritannien (Skottland). Kan Flandern så kan väl de också? Detta är väl den främsta anledningen till att Belgien inte delas &#8211; stormakterna kommer göra allt de kan för att förhindra det.</p>
<p>Jag har inte hittat någon svensk press att länka till i frågan, med undantag av <a href="http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=130&amp;a=380503">GP</a>, men jag lär väl få anledning att blogga vidare om något mer skulle hända. Tills vidare rekommenderar jag följande blogginlägg på Crooked Timber: <a href="http://crookedtimber.org/2007/09/19/the-ingredients-of-the-belgian-cocktail/">The ingredients of the Belgian cocktail</a>. Inlägget är två månader gammalt, men sammanfattar väl bakgrunden till den nuvarande situationen i Belgien. Läs även <a href="http://crookedtimber.org/2007/11/07/one-hundred-and-fifty-days-after/">fortsättningen här</a>.</p>
<p><a href="http://intressant.se">Intressant</a> och andra bloggar om: <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Belgien">Belgien</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Flandern">Flandern</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/Vallonien">Vallonien</a>, <a rel="tag" href="http://bloggar.se/om/EU">EU</a></p>
]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://www.thomasnilsson.eu/2007/11/belgien-en-stat-utan-framtid/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>1</slash:comments>
		</item>
	</channel>
</rss>
